…”För däremellan kommer fastan”…

Så låter ju julsången som man alltid sjungit – ”Nu är det jul igen, och nu är det jul igen och julen varar in till påska, men det var inte sant och det var inte sant, för däremellan kommer fasta!!!”

På medeltiden, när svenskarna var katoliker, föregicks påsken av en sex veckor lång fasta då det var förbjudet att äta kött. Men under dagarna före fastan passade man på att festa desto grundligare, och det är vad man förr kallade fastlagen. Ordet kommer av plattyskans vastelavent, som betydde aftonen före fastan. Det var en slags liten karnevalstid, vilket också avspeglar sig i det senare bondsamhällets seder långt in på 1900-talet. De tre dagarna före fastan hade namn som berättade att nu var det fest: fläsksöndag, bullemåndag och fettisdag. Fettisdagen kunde också kallas stenkaketisdag eller pannekaketisdag. Av just fläskkosten vid fastlagen har vi numera bara en kvarleva i form av kroppkakorna, som är särskilt typiska för Öland och Kalmartrakten.

Mest känd är fettisdagen för fastlagsbullarna eller semlorna. Till en början kan de också ha sett något annorlunda ut än vad de gör idag. I Ystad i Skåne kunde man kanske för bara 30-40 år sedan just under fastlagen köpa i bagerierna korsformiga och kumminkryddade franskbröd vilka för övrigt hade exakt samma form som på de medeltida kalkmålningarnas måltidsscener.

Att också våra fastlagsbullar ursprungligen haft en sådan kors- eller viggliknande form visar den äldre benämningen ”hetvägg”. Detta ord kommer av det tyska ”Heisswecken”. Wecken betyder inte som vi felaktigt översatt vägg utan har just att göra med formen, viggar eller kors. De bakades av städernas yrkesbagare och åts just i de danska landskapen på fastlagsmåndagen, bullemåndagen, men i mellersta Sverige på fettisdagen. Allteftersom tiden gick blev det vanligt att ta hål på bullens topp och gröpa ur inkråmet som sen blandades med smör och grädde och senare även så mandelmassan. Bullarna åts därefter med varm mjölk, socker och kanel. Först i slutet av 1800-talet började man äta fastlagsbullar som gräddbakelse till kaffet. Förr var ju något som tidigt förekom i borgerliga kretsar och en som bjöds på ”hetvägg” och som sedan ansågs också ha avlidit efter denna måltid var ju kung Adolf Fredrik.

Efter reformationen var fastan inte längre en nödvändig med dess 40 dagars förberedelse inför den kyrkliga helgen påsk, men fastlagen fortsatte man gärna med även under den lutherska kyrkan, det blev välkommen med en anledning till fest för pigor och drängar.

Idag kallas fastlagsbullarna eller fettisdagsbullarna oftast semlor, vilket egentligen betyder  på latin vitt mjöl, vetebröd. Namnet har hjälpt till att traditionsanknytningen kunnat tidsmässigt breda ut sig och semlorna äts ju idag året runt. En sed som anpassats till samhällena och därmed kunnat överleva.

En av Sveriges mest fanatiska semmelälskare är Ture Sventon. Åke Hombergs privatdetektiv äter nästan inget annat – året om.

 Margaretha Engstedt/Antikvarie

The social work of museums av Lois H. Silverman

En spännande titel på en nyköpt bok till biblioteket och jag ögnar bland kapitlen om hur ett museum kan spela en roll för både kroppslig och själslig hälsa och i samhällets sociala sammanhang. Cambodia land mine museum, som både lär ut kunskap om landminor och ombesörjer rehabilitering för skadade, är kanske ett extremfall men jag läser också om vandringsutställningen Museum of broken relationships, vad en konstutställning kan betyda för en grupp senildementa och mycket annat intessant.

/Karin, bibliotekarie

Vi önskar dig lycka till som bibliotekschef i Tranås och är tacksamma att du stannar i närområdet eftersom det innebära att vi kan påbörja ett samarbete

Avdelningen Samlingar äter tårta tillsammans med Pär.

Pär skär upp tårta.

Vi sy och sticka

Vi sy och sticka, av Elisabet Björk och Maja Berntsson, utgiven 1946 kommer från en tid då flickor förväntades sy och sticka babykläder i skolslöjden. Sist i boken hittar vi en kursplan där man kan följa vad eleverna borde kunna i olika årskurser samt förslag på modeller. Fram till årskurs 3 finns även gossar med. Som exempel: i årskurs 2 kan flickorna tänkas sy slöjdförkläde och virka grytlappar och för pojkarna är gymnastikpåsar och bollar av garn lämpliga projekt.

Karta över ett tänkt Mariannelund år 1792. Foto: Göran Sandstedt

I december inlämnade Mariannelunds hembygdsförening ett femtontal kartor från 1700- och 1800-talet, föreställande trakten kring Mariannelunds säteri med det tidigare namnet Strömstorp.

Den äldsta kartan är från 1699 och visar områdena runt sjön Skruven och Fagersjön. Bifogad bild är en del av en karta från 1793 som visar hur det var tänkt att parken och byggnaderna skulle se ut.

Här kommer jag att blogga om vad som händer bakom kulisserna i arkivet, om nyinkomna leveranser och om andra gulkorn i arkivet.

/Henrik Johansson, arkivarie vid avdelningen Samlingar

Söndagsklädda unga män på Kapellgatan. Gustav Andersson längst till höger i bild.

Nu ligger det ute fler bilder (50 stycken) av Gustav Andersson på Flickr. Samlingen är stor och omfattar cirka 20.000 bilder (!).

Det finns hur mycket fina bilder som helst i den här samlingen och fler kommer att läggas ut efterhand.

Jönköpings läns museums sida på Flickr hittar du här.

/Pär Jonsson, intendent vid avdelningen Samlingar

Vi har precis börjat publicera bilder ur museets rika bildsamling via webbtjänsten Flickr. Fler bilder kommer läggas ut efterhand de digitaliseras.

Gå in och titta, förundras och kommentera gärna vad du ser på museets Flickr-sida som du hittar här.

/Pär Jonsson, intendent vid avdelningen Samlingar

Gurkorna inspekteras. Foto: Gustav Andersson