Kvinnor som inte syns

DSCF7252

Det började på en konferens i Göteborg där Wikimedia presenterade verktyget Histropedia. Jag bläddrade många hundra år bakåt bland Histropedias bilder på kända personer i historien. Där fanns inga kvinnor med bland bilderna. Jag tittade igen, nej inte någon kvinna ploppade upp i bildflödet. Var det verkligen så att kvinnor genom tiderna inte åstadkommit något alls? Jag frågade på twitter och fick svaret: ”De flesta som skriver in på Wikipedia är män, så då blir det mest män som skrivs in”.

Jag började undersöka hur kvinnor presenterats i historien och hittade Utbildningsdepartementets rapport ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia.”

I rapporten framkommer det att ungefär 13% av de namngivna i svenska skolböcker i historia är kvinnor och att det inte ens är så att det tillkommer fler kvinnor ju längre fram i historien – snarare tvärtom. Och det är inte heller så att kvinnor inte gjort betydelsefulla insatser, vi har ju ändå alltid funnits sida vid sida med männen. Men varför skrivs då inte kvinnor in i historien? Ja, av gammal vana har de som skriver in i historieböckerna fokuserat på männen. Så enkelt. Och så stora konsekvenser det får.

Vad händer i en värld där kvinnor inte syns? Vad händer när ungdomar läser att det bara är män som gjort betydelsefulla insatser? Vilka förebilder skapar vi? Vad händer i en värld där makt och krig är överrepresenterat och där de sociala insatserna för ett bättre liv bara blir obetydliga saker som nämns då män är inblandade?

Dessa frågor blev centrala när jag skulle börja producera en utställning som egentligen skulle handla om något helt annat.

Jag lyckades övertyga min chef om vikten av att synliggöra kvinnor i historien och ville använda en metod som jag hade lärt mig i London av Joe Lambert och på Fojo Media Institute; digital storytelling eller som vi säger på svenska digitala berättelser. Så föddes utställningen ”100 år av glömska” för att synliggöra kvinnor i historien.

Kvinnor i länet deltog i olika workshopar och skapade sina egna berättelser. Berättelser som vi klippte till filmer och nu visas i utställningen.

Många av filmerna är dramatiska men det handlar om vardagliga kvinnoöden, undanskymda kvinnohistorier som inte brukar uppmärksammas men som nu syns. Utställningen visar på att vi fortfarande har en lång bit kvar att gå innan vi kvinnor, inte bara i teorin utan även i praktiken, ses som likvärdiga medborgare.

Utställningen har fått mycket uppmärksamhet i media och en recensent har jämfört utställningen med Svetlana Aleksijevitjs vittnesmålsromaner.

Vi startade också wikipediakurser på museet. Wikipedia används flitigt och fungerar numera nästan som ett encyklopedi. Det finns ungefär fyra gånger så många artiklar om män än om kvinnor. Det finns kvinnor i Jönköpings län som gjort stora insatser och påverkat historien men ändå inte syns. Det ville vi ändra på. På självaste internationella kvinnodagen skrev vi in Calla Sundbeck – en känd fotograf i Gränna och redan innan hade vi skrivit in Adèle Wetterlind som var aktiv i grundandet av Sverige Folkskollärarinneförbund och som var den första kvinnliga cyklist i Jönköping som cyklade genom södra Sverige propagerande för kvinnlig rösträtt.

Vi kommer fortsätta skriva in kvinnor i Wikipedia och även förbättra de korta presentationerna som brukar finnas av kvinnor som redan är inskrivna.

Vi har nu sett att andra museer tagit över vår idé och tycker det är fantastiskt.

Vi är så tacksamma för all hjälp vi fått av de som jobbar på Wikimedia och vill verkligen stötta Wikipedia så att det blir ett mer nyanserat uppslagsverk eftersom så många använder det.

Jag vill tro, och hoppas, att vi kan göra skillnad.

Conchi Gonzalez

Producent, och fotograf på Jönköpings läns museum

Historien som skrattspegel

I Länsmuseets bildarkiv finns denna bild som troligen är tagen 1947. Ibland fungerar äldre bilder som en skrattspegel, en vinkning till vår egen tid med dess problem med identiteter, vem som egentligen ska ha vilken roll, och till och med i något så roligt och enkelt som ett luciatåg. Bilden är troligen från ett spex. Kanske vore det bra om vi alla tillåter oss att ha lite spex och enjm-1984-3-7464 mer humoristisk infallsvinkel på våra traditioner ibland? Eller ska man förhålla sig mer historiskt korrekt till detta med luciatåg så är det såvitt jag kan begripa svårt att exakt veta hur kopplingen till det egentliga helgonet Lucia och våra egna mycket mer sentida luciatåg ser ut. Rent närhistoriskt ger en titt i arkiven vid handen att de första mer regelbundna luciatågen inte gör entré förrän tidigt 1930-tal och då beskrivet i den tidens dagstidningar. Betydligt mörkare klangbotten får lucia om det lånas av historiskt nationalistiska strömningar som i Lucia vill se en förmodat urnordisk Valkyria liknande lussebrud. En ödets ironi är väl i så fall att det där helgonet Lucia förmodligen inte alls såg ut så. Kanske hon var liten spenslig och mörkhyad.?

/Magnus Rossler

 

Arkivens dag – Lördag 12 november – Välkommen hem

På lördag den 12 november genomförs Arkivens Dag på många arkiv runtomkring i landet. Temat i år är ”Välkommen hem”.

Undertecknad kommer att vara på Vetlanda stadsbibliotek och kommer att visa och berätta om Länsmuseets arkivsamlingar som rör Vetlanda kommun.

Tillsammans med övriga arkivinstitutioner här i Arkivhuset i Jönköping genomför vi också ett arrangemang denna dag. Föreläsare kommer att vara Ebbe Ombäck om ”När Svenskbyborna kom till Jönköping – hur mottogs invandrare 1929”, och Lennart Lindberg som kommer att föreläsa på temat ”Välkomna hem”.

Vi visar bland annat ett bildspel från Länsmuseets samling om när Svenskbyborna kom till Jönköping från Ukraina 1929.

För program se hemsida:

www.jonkopingslansarkivforbund.se

Välkomna!

Henrik Johansson Verksamhetsutvecklare Arkiv

 

arkivens-dag-2016-annons