Från bokhyllan

img_0169Det är spännande med namn, alltså personnamn. Varför plötsligt alla heter nästan samma sak i en årskull, hur föräldrar tänker och väljer när deras små ska ha ett namn. Här ska ni få två listor på namn, det är de yngsta respektive de äldsta i Gränna.
Här är lista 1: Maria, Gulli, Tora, Elsa, Svea, Ann Margret, Stina, Sylvia, Maja, Sven, Åke, Karl, Axel
Här är lista 2: Odd, Gillis, Vilhelmina, Hilma, Oscar, Loui, Lotten, Signe, Frans, Molly, Alina, Emilia, Olle

Nu får ni gissa – vilka är äldst och vilka är yngst. Rätt svar hittar ni i Ett solvarv i Gränna 2017 (som för övrigt har tema lantbruk).
/Karin, bibliotekarie

 

Från bokhyllan

När jag öppnar en sliten volym av Sveriges kyrkor faller ett sprött, gulnat urklipp ned på skrivbordet. Ett urklipp från ett nummer av Smålands allehanda 1912, kanske urklippt av Hanna Friberg själv. Rudolf Björkman skriver om det nya bokverket Sveriges kyrkor, ett konsthistoriskt inventarium öfver alla de härliga skatter från gångna tiders konst och yrkesskicklighet… ett vidt utseende företag som kräfver årtionden för att nå sin fullbordan.

Han kunde lika gärna skrivit århundrade för 2011 kom volym 233. Vad Rudolf inte kunde ana var att man skulle kunna sitta framför en skärm eller med en liten platta i handen och läsa om alla dessa härliga skatter. Alla volymer av Sveriges kyrkor är numera digitaliserade och samlade på Riksantikvarieämbetets webbplats Samla!.img_0167

/Karin, bibliotekarie

Historien som skrattspegel

I Länsmuseets bildarkiv finns denna bild som troligen är tagen 1947. Ibland fungerar äldre bilder som en skrattspegel, en vinkning till vår egen tid med dess problem med identiteter, vem som egentligen ska ha vilken roll, och till och med i något så roligt och enkelt som ett luciatåg. Bilden är troligen från ett spex. Kanske vore det bra om vi alla tillåter oss att ha lite spex och enjm-1984-3-7464 mer humoristisk infallsvinkel på våra traditioner ibland? Eller ska man förhålla sig mer historiskt korrekt till detta med luciatåg så är det såvitt jag kan begripa svårt att exakt veta hur kopplingen till det egentliga helgonet Lucia och våra egna mycket mer sentida luciatåg ser ut. Rent närhistoriskt ger en titt i arkiven vid handen att de första mer regelbundna luciatågen inte gör entré förrän tidigt 1930-tal och då beskrivet i den tidens dagstidningar. Betydligt mörkare klangbotten får lucia om det lånas av historiskt nationalistiska strömningar som i Lucia vill se en förmodat urnordisk Valkyria liknande lussebrud. En ödets ironi är väl i så fall att det där helgonet Lucia förmodligen inte alls såg ut så. Kanske hon var liten spenslig och mörkhyad.?

/Magnus Rossler