Från bokhyllan

Finsk bastu och raskaraktärer

IMG_0181När man hittar en så trasig bok att man tänker slänga den men sedan inte kan sluta läsa, då måste man blogga lite.

Finland fyller ju hundra år som självständig nation i år men när denna bok kom ut, 1881, så var Finland ett ryskt storfurstendöme.

Avsikten med boken var att spegla den finska folkkulturen genom Nordiska museets föremålssamling. Gustaf Retzius fick uppdraget av Nordiska museets grundare Artur Hazelius. Och visst får vi veta mycket om seder och bruk, redskap och sånger men Rezius stora forskningsintresse rörde den fysiska antropologin, dvs han mätte skallar och letade yttre särdrag hos stora grupper för att beskriva olika raser. Så det sista kapitlet i denna bok ägnas åt de finska raskaraktärerna, den tavastländska och den karelska, vilka är de han har material om och känner till.

Tavastlänningen har t.ex. stark kroppsväxt, stort kort och brett huvud, fast hull, han är manlig, tungsint, inbunden och tyst, konservativ, trög men ihärdig och envis. Karelaren är smärt, proportionerlig kropp och huvud, livlig och lättrörlig, initiativrik men mindre ihärdig (än Tavastlänningen). …mera gentleman, vacker ofta ädel hållning … vackra typer förekomma också ganska ofta både bland män och kvinnor … 

Med facit i hand bortåt 140 år senare är det lätt att både förfasa sig över och skratta åt dessa idéer. Men jag blir nyfiken på Retzius, Wikipedia har en bra artikel. Jag läser mig till att hans syften främst var att historiskt beskriva raser, när idéerna under 1900-talets början började luta åt rashygien så verkade han dra öronen åt sig och var inte engagerad i grundandet av Svenska sällskapet för rashygien. Han gick i sin fars fotspår som forskare och var gift med Anna Hierta, dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan.

/Karin, bibliotekarie

IMG_0184IMG_0183IMG_0182

Från bokhyllan

På flykt från krig – historia och nutid

Dessa halvstora pojkar som om ett par år skola vara fullvuxna människor, behöva mer än någon det stöd som ett hem kan ge en ungdom, ett verkligt hem, där det finns en far och en mor. De behöva inte bara mat, och rätt så mycket mat förresten, och husrum, utan också daglig omtanke och en hel del tillgivenhet.

Det kunde vara en tråd på Facebook om ensamkommande ungdomar från Afghanistan men några ålderdomliga ordvändningar avslöjar att texten är lite äldre, nämligen ur ett upprop om att ta hand om judiska flyktingbarn.

ArmemuseumarsboklitenArmémuseums årsbok 2017 handlar om flyktingskap och krig. Några människoöden lyfts fram, från Nordiska kriget på 1700-talet, från Andra världskriget samt från Mellanösterns konflikter under senare år.

Armémuseum har även dokumenterat berättelser från flyktingar och flyktingbarn i projektet Människor på flykt. Barnen intervjuades med hjälp av en bildenkät där de fick rita bilder av sitt hemland, minnen av flykten, bilder av sitt nuvarande liv samt en bild som visar vad de tänker om sin framtid.

Bilden nedan föreställer en fullsatt flyktingbåt.

Barnteckning som föreställer en fullsatt båt på flykt över medelhavet

/Karin, bibliotekarie

Från bokhyllan

IMG_0177Tidningsnostalgi från 1970-talet

Jag glömmer nog aldrig ivern och spänningen när vi gick till kiosken för att fråga: Har nya Tiffany (eller Starlet, Mitt livs novell, Zip, Poster) kommit. Men Tiffany var nog bäst, inte ett nummer utan ett reportage och bild på de bästa: Osmonds …. och helst Donny, denna unge man som vi andades och levde för när vi var i 10-12-årsåldern. Sedan gjorde vi raskt slut.

I slutet av maj öppnade länsmuseets utställning Stridens och fridens röster – ekon från 70-talet. I utställningen ville vi ha lite böcker och tidningar från 1970-talet att sitta och bläddra och titta i. Jag hade gärna skaffat några Tiffany men hittade ingen att köpa, däremot några Starlet, Veckorevyn, Svensk damtidning och annat smått och gott.

Och så köpte jag denna historik över tidskriften Poster, efterföljare till Tiffany och föregångare till Okej! Finns som blädder-exemplar i utställningen.

Här kan du läsa mer om utställningen Stridens och fridens röster – ekon från 70-talet
/Karin, bibliotekarie