Ny drömsgräns nådd – 40 000 dokument i museets sökmotor Lexie

Lexie är namnet på Jönköpings läns museums arkivs sökmotor. Vi skapade den för ett och halvår sedan men har digitaliserat arkivhandlingar under många år.  Nyligen när vi fyllde på den nådde vi upp till 40 000 dokument. Och fler kommer det bli eftersom vi fyller på med tusentals nya dokument varje kvartal.

Länsmuseets sökmotor Lexie ger unika sökmöjligheter. Du kan på egen hand enkelt söka bland våra digitaliserade arkivhandlingar. Det som gör det unikt är att du kan söka efter alla ord i varje dokument.  Det rör sig om historiskt material från hela Jönköpings län. De skannade arkivdokumenten består av äldre adresskalendrar, pressklipp , rapporter, John Bauers brev med mera.

Vill du söka i sökmotorn Lexie? Välkommen till forskarsalen i Arkivhuset i Jönköping eller kontakta museets arkivfunktion.

 

Länsmuseets nya sökmotor Lexie med nu 40 000 dokument

 

I Lexie finns olika typer av arkivhandlingar. Här visas en avskrift av ett brev ur John Bauers brevsamling

 

 

Christer Wengse, Lexies utvecklare

Henrik Johansson, Verksamhetsutvecklare arkiv

Jönköpings läns museum

John Bauers egna fotografier från sin Lapplandsresa 1904

I början av 1900-talet planerade C A V Lundholm att ge ut ett stort praktverk om Lappland. Han engagerade konstnärer, bland annat John Bauer, för att göra illustrationer. Det innebar att John reste till Lappland sommaren 1904 för att måla samernas liv. Den resan blev betydelsefull för hela hans framtida konstnärskap.

Han tillbringade drygt en månad i Lappland och försökte komma samerna inpå livet. Som underlag för sina målningar behövde han fotografera både människor och interiörer. Det var nästan omöjligt, eftersom barnen sprang och gömde sig och de vuxna inte ville. Han fick försöka överlista dem och fotograferade ofta i smyg.

Det var en helt annorlunda miljö att vistas i än han var van vid med det storslagna landskapet och det annorlunda levnadssättet. Han skrev hem till Ester ”Jag är förflyttad till urtiden”.

Naturens storhet och kraft gjorde det största intrycket på honom och satte hans fantasi i rörelse. Han målade i olja, gjorde akvareller och blyertsteckningar. En del använde han som det var planerat, i Lapplandsboken som gavs ut 1908, men även flera år efteråt använde han detta material i sin konst. Hans troll fick till exempel skinnkläder och näbbskor.

De bilder som finns i vårt bildarkiv från hans resa är nu digitaliserade och går att se på DigitaltMuseum.

Mycket nöje / Lisbeth

 

 

 

Nytt brev i samlingen om Bauers sista timmar

I mitt uppdrag som museiassistent hjälper jag vår arkivarie att hantera äldre dokument. Arkivet är en riktig skattkista. Bilder, gamla brev, tidningsartiklar, plötsligt får man syn på historien om det lokala samhället på ett sätt som varit okänt, kunskapen fördjupas. Rutin och upptäckarglädje blandas. De flesta arbetsdagar är sig lika då jag genomför i princip samma arbetsuppgifter från dag till dag.
Men vissa dagar får jag en plötslig påminnelse om varför mitt arbete är viktigt, och museets uppdrag blir extra tydligt som i fallet när vi fick ta emot ett originalbrev från 1918. Det kastar ljus över konstnärsfamiljen Bauers sista kväll hos goda vänner i Gränna då Bauer besökte familjen Hedberg strax innan de steg ombord på båten Per Brahe som skulle ta dem till Stockholm.  De kom tyvärr aldrig fram eftersom båten sjönk med passagerare och besättningsmän.
Brevet är i mycket fint skick och skrivet av Elna Hedberg till en vän i Malmö.

Stort tack för gåvan.

Vi har gjort en liten dramatisering av händelsen som vi visar i en film på vår Youtube-kanal:
Bauers sista timmar

/Magnus Rossler, museiassistent