Keramik – Vad är det?

Elden brinner, värme alstras. Människor samlas för att äta någonstans långt borta för längesedan. En kruka med mat går sönder. Den är tillverkad av bränd lera, ett utmärkt kärl att förvara mat i, men just denna dag gick den sönder. Ingen katastrof, familjen som befinner sig på vandring har flera krukor. Det är lite irriterande bara för just den sönderslagna krukan var ovanligt vackert dekorerad, ett konstföremål, inte bara en kruka att ha mat i utan något mer.

dsc_4225

 

Just detta att bränna lera i ugnar och söka skapa ett vackert föremål har fortsatt att fascinera oss människor. Här på Jönköpings läns museum blev museichefen Gunnar Lindqvist, så intresserad att han började samla in keramik och tidningsklipp. Dessa tidningsklipp börjar nu bli så gamla att de bokstavligen faller isär ibland. Just därför ska de nu digitaliseras för att sparas för eftervärlden. Vilken bokstav och konstnär är du som besökare intresserad av? Alfabetet sträcker sig från A till Ö. Bakom varje bokstav finns en eller flera intressanta konstnärer, verksamma över hela Sverige. Tidningsklippen sträcker sig från slutet av 1960-talet och framåt. Vilken konstnär väljer du att läsa om?

//Magnus Rossler   Museiassistent

 

 

ORDET ÄR DITT

Vid Dag Hammarskjölds plats i Jönköping ligger de tre kulturhusen: Arkivhuset, Jönköpings stadsbibliotek och Jönköpings läns museum vägg i vägg med varandra. Här samsas många olika kulturverksamheter. Något som också förenar ABM-husen är ett 95 meter långt och intressant konstverk som löper genom byggnaderna.

dscf4023_lag

Konstverket ORDET ÄR DITT av HC Ericson sträcker sig från utställningen Jönköpings stads historia i Arkivhuset rakt genom Stadsbiblioteket till Välvda väggen i Länsmuseet.

Det är lätt hänt att bara gå förbi den konstnärliga utsmyckningen, kliva över det eller till och med gå på det. Utsmyckningen är nämligen infälld i golvet. 130 smala mässings- och aluminiumplattor är lagda växelvis i rad. På plattorna är texten ORDET ÄR DITT graverad på 27 olika språk. Konstverket beskrivs som ett kommunikativt samband som förenar såväl språk som byggnader. Det kan också ses som en hyllning till demokrati och yttrandefrihet – ett perfekt utformat konstverk för de tre byggnaderna, där det finns så mycket ord i form av berättelser, tankar, åsikter och andra texter i böcker och dokument och i samtal mellan besökarna. Konstnären bakom den tänkvärda utsmyckningen är Hans Christer Ericson (1945–2012), grafisk formgivare, professor vid Göteborgs universitet. År 2010 invigdes både HC Ericsons konstverk och Arkivhuset.

Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är grundläggande rättigheter som ingår i Förenta Nationernas konvention om de mänskliga rättigheterna. Under åren 1953–1961 leddes FN av den framstående generalsekreteraren Dag Hammarskjöld, född 1905 i Jönköping. Dag Hammarskjölds plats i Jönköping, utanför de tre kulturinstitutionerna, är uppkallad till hans minne. FN:s grundläggande och uppdrag att verka för fred, säkerhet och samarbete mellan världens länder högtidlighålls årligen den 24 oktober.

Maria Ridderberg, verksamhetsutvecklare

John Bauers egna fotografier från sin Lapplandsresa 1904

I början av 1900-talet planerade C A V Lundholm att ge ut ett stort praktverk om Lappland. Han engagerade konstnärer, bland annat John Bauer, för att göra illustrationer. Det innebar att John reste till Lappland sommaren 1904 för att måla samernas liv. Den resan blev betydelsefull för hela hans framtida konstnärskap.

Han tillbringade drygt en månad i Lappland och försökte komma samerna inpå livet. Som underlag för sina målningar behövde han fotografera både människor och interiörer. Det var nästan omöjligt, eftersom barnen sprang och gömde sig och de vuxna inte ville. Han fick försöka överlista dem och fotograferade ofta i smyg.

Det var en helt annorlunda miljö att vistas i än han var van vid med det storslagna landskapet och det annorlunda levnadssättet. Han skrev hem till Ester ”Jag är förflyttad till urtiden”.

Naturens storhet och kraft gjorde det största intrycket på honom och satte hans fantasi i rörelse. Han målade i olja, gjorde akvareller och blyertsteckningar. En del använde han som det var planerat, i Lapplandsboken som gavs ut 1908, men även flera år efteråt använde han detta material i sin konst. Hans troll fick till exempel skinnkläder och näbbskor.

De bilder som finns i vårt bildarkiv från hans resa är nu digitaliserade och går att se på DigitaltMuseum.

Mycket nöje / Lisbeth

 

JM.1988-17-507

JM.1988-17-464

 

JM.1988-17-493