När kriget kom till Småland
Krigshistoria och slagfältsarkeologi är inte direkt mitt stora intresse men nu konstaterar jag förnöjt att f.d. kollegan Claes Pettersson skrivit en artikel om slaget vid Getaryggen 1567 i tidskriften Populär historia. Och när Claes berättar då blir det spännande!
/Karin, bibliotekarie
Lexie är namnet på Jönköpings läns museums arkivs sökmotor. Vi skapade den för ett och halvår sedan men har digitaliserat arkivhandlingar under många år. Nyligen när vi fyllde på den nådde vi upp till 40 000 dokument. Och fler kommer det bli eftersom vi fyller på med tusentals nya dokument varje kvartal.
Länsmuseets sökmotor Lexie ger unika sökmöjligheter. Du kan på egen hand enkelt söka bland våra digitaliserade arkivhandlingar. Det som gör det unikt är att du kan söka efter alla ord i varje dokument. Det rör sig om historiskt material från hela Jönköpings län. De skannade arkivdokumenten består av äldre adresskalendrar, pressklipp , rapporter, John Bauers brev med mera.
Vill du söka i sökmotorn Lexie? Välkommen till forskarsalen i Arkivhuset i Jönköping eller kontakta museets arkivfunktion.
Länsmuseets nya sökmotor Lexie med nu 40 000 dokument
I Lexie finns olika typer av arkivhandlingar. Här visas en avskrift av ett brev ur John Bauers brevsamling
Christer Wengse, Lexies utvecklare
Henrik Johansson, Verksamhetsutvecklare arkiv
Jönköpings läns museum
När man hittar en så trasig bok att man tänker slänga den men sedan inte kan sluta läsa, då måste man blogga lite.
Finland fyller ju hundra år som självständig nation i år men när denna bok kom ut, 1881, så var Finland ett ryskt storfurstendöme.
Avsikten med boken var att spegla den finska folkkulturen genom Nordiska museets föremålssamling. Gustaf Retzius fick uppdraget av Nordiska museets grundare Artur Hazelius. Och visst får vi veta mycket om seder och bruk, redskap och sånger men Rezius stora forskningsintresse rörde den fysiska antropologin, dvs han mätte skallar och letade yttre särdrag hos stora grupper för att beskriva olika raser. Så det sista kapitlet i denna bok ägnas åt de finska raskaraktärerna, den tavastländska och den karelska, vilka är de han har material om och känner till.
Tavastlänningen har t.ex. stark kroppsväxt, stort kort och brett huvud, fast hull, han är manlig, tungsint, inbunden och tyst, konservativ, trög men ihärdig och envis. Karelaren är smärt, proportionerlig kropp och huvud, livlig och lättrörlig, initiativrik men mindre ihärdig (än Tavastlänningen). …mera gentleman, vacker ofta ädel hållning … vackra typer förekomma också ganska ofta både bland män och kvinnor …
Med facit i hand bortåt 140 år senare är det lätt att både förfasa sig över och skratta åt dessa idéer. Men jag blir nyfiken på Retzius, Wikipedia har en bra artikel. Jag läser mig till att hans syften främst var att historiskt beskriva raser, när idéerna under 1900-talets början började luta åt rashygien så verkade han dra öronen åt sig och var inte engagerad i grundandet av Svenska sällskapet för rashygien. Han gick i sin fars fotspår som forskare och var gift med Anna Hierta, dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan.
/Karin, bibliotekarie
DITT LÄNSMUSEUM 