Från bokhyllan

Jag avskyr krig. Och vapen. Och är inte så värst intresserad av jakt (men älgstek är gott, föralldel.) Än sen då? Därför att nyaste årgången av Kulturen handlar om just allt detta och är hur intressant som helst. Varför skall vi ägna oss åt ämnet historia? frågar sig museipedagog Madeleine Larsson, och jag inser att det är en utmaning att tackla ämnet krig och vapen. Madeleine svarar själv: det är vi människor som är historia, vi skapar den dagligen … och genom vapen och våld har vi makt över liv och död. Utifrån denna tanke arbetar hon med ett pedagogiskt program kring Kulturens vapenutställning Makt över liv där centrala frågor är lokalhistoria, källkritik, historiebruk samt existentiella, moraliska och etiska frågeställningar.

/Karin, bibliotekarie

En ”huvudfoting”

I museets stora samling av föremål, konstverk och dokument finns en barnteckning med en enkel streckgubbe ritad i blyerts. Gubben är dock skickligt gjord för att vara ritad av en treåring. En sådan här typ av ritad figur brukar kallas huvudfoting − en människofigur, där armar och ben sitter direkt på huvudet, som är kroppen. I tre-fyraårsåldern kan barn vanligen rita denna typ av figur. Streckgubben i länsmuseet ritades av en liten pojke år 1885. Pojken var tre år och hette John. Han blev sedermera den store sagoillustratören John Bauer. Blyertsteckningen är John Bauers första kända teckning.

John Bauer föddes i Jönköping den 4 juni 1882, idag för precis 131 år sedan. Hans föräldrar var Joseph Bauer och Emma Wadell. I familjen fanns storebror Hjalmar och storasyster Anna (hon dog när John var endast sju år). Senare fick John också en lillebror, Ernst. Familjen Bauer bodde i en gård vid nuvarande Slottsgatan med utsikt norrut mot Östra torget, som då kallades Nya torget, och Kristine kyrka. Fadern var charkuterihandlare och hade sin affär i byggnadens bottenvåning, medan lägenheten ovanpå var familjens bostad. Sommartid vistades familjen i villa Sjövik vid Rocksjön strax utanför Jönköping.

John tyckte om att fantisera, leka cirkus och göra teaterföreställningar. Intresset för att rita hade han med sig under uppväxtåren. Han hade rithäften nära till hands för att så snart han behövde, teckna ner sina bilder. Tidigt bestämde han sig för att bli konstnär. 16 år gammal flyttade han till Stockholm för att påbörja sin utbildning.

Idag den 4 juni firas John Bauers födelsedag. Följ med på en natur och kulturvandring runt Rocksjön. Samling kl 18.00 i John Bauers park (gruskurvan där Västra- och Östra Holmgatorna möts). Arrangörer är Rocksjögruppen, Naturskyddsföreningen och Jönköpings läns museum.

Maria Ridderberg
Verksamhetsutvecklare

”En genuin småländsk ryggåsstuga”

Ett säkert sommartecken i länsmuseets verksamhet är att ryggåsstugan i Jönköpings stadspark öppnar den 1 juni. Ryggåsstugan är troligen från 1600-talet och kommer från Sjöaryds by i Markaryd i sydvästra hörnet av Småland på gränsen till Halland. År 1904 flyttades stugan till Jönköpings stadspark. Den består av en låg ryggåsstuga sammanbyggd med en uppskjutande loftbod i två våningar vid var gavel. Hustypen kallas sydgötisk och har i äldre tider förekommit i sydvästra Sverige, i södra Småland och Halland.

Ryggåsstugan är en av ett tiotal byggnader som ingår i friluftsmuseet i Stadsparken. Skansen i Stockholm var förebilden till friluftsmuseet, som anlades i början av 1900-talet. Tanken med ett regionalt friluftsmuseum var att rädda byggnader från den gamla allmogekulturen, i en tid då industrisamhället var på frammarsch. Initiativtagare till friluftsmuseets tillkomst var den nybildade Norra Smålands Fornminnesförening. Drivande i uppbyggnadsarbetet var ingenjör Algot Friberg. Redan tidigt hade föreningen för avsikt att förvärva en småländsk ryggåsstuga; en låg timmerstuga med öppen ryggås och takfönster. ”Ryggåsstuga” var vid denna tid närmast en symbol för en genuin och ålderdomlig byggnadstyp. Fornminnesföreningens förebild var troligen en högloftsstuga som tidigare flyttats från Halland till Skansen. Men att finna en sådan byggnad inom Jönköpings län var inte lätt.

I samband med hundraårsfirandet av Jönköpings stadspark 1996, framkom vid nya arkivstudier rörande friluftsmuseets byggnader att en lämplig ryggåsstuga inköptes från Sjöaryds by, belägen på ömse sidor om gränsen mellan Småland och Halland. Arkivdokumenten kunde också ge en ny överraskande uppgift om den inköpta gården: den låg i Halland (!) i den del av byn som med halländskt ortnamnsskick kallades Sjöared. Gården låg på ett hemman som räknades till Knäreds socken, Höks härad, Hallands län. Det stämde dessvärre inte med målet för ett småländskt friluftsmuseum. Markaryds socken kom därför att bli stugans hemort. Så visade det sig att en ”genuint småländsk ryggåsstuga” i Jönköpings stadspark egentligen kommer från Halland.

Läs gärna mer om friluftsmuseets byggnader i Agneta Åsgrim Berlins bok ”Vid tall och timrad knut”, ur vilken uppgifterna om ryggåsstugan här är hämtade. Fotografierna ur länsmuseets bildarkiv visar ryggåsstugan på ursprunglig plats, när den ingick i en kringbyggd gård med ladugårdar och uthus. Bakom bostaden hade man odlingar och kålgårdar som begränsades av stensträngar. Fotografierna är tagna av Algot Friberg. I maj månad 1904 reste han med två medarbetare till Sjöared och stannade i fem dagar för att göra uppmätningar och montera ned stugan.

Passa på att besöka ryggåsstugan i Jönköpings stadspark. Den är öppen varje dag under juni, juli och augusti kl 11−17.

Maria Ridderberg, verksamhetsutvecklare